BPHR har yttrat sig över finansdepartementets remiss av promemorian BNP-indexering av skatterna på kemikalier i viss elektronik och på avfallsförbränning och vi markerar skarpt, inte minst genom hänvisning till systerorganisationen BFS och till Svenskt Näringsliv. Kritiken emot det nya förslaget, emot tidigare ändringar i skattesatser och emot lagens hela existens är en principfråga.
Lag om ändring i lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik
Finansdepartementet: Förslag till ändringar i elektronikskatten
Miljödepartementet: BNP-indexering av elektronikskatten
Skatteverket och KemI: Förslag till ändringar i kemikalieskatten på farliga ämnen i elektronik
Skatteverket och Kemikalieinspektionen har lämnat in den andra delen av utvärderingen av skatten på farliga ämnen i elektronik till regeringen. Myndigheterna föreslår bland annat att skatten ska baseras på ämnens faroegenskaper så att varor som innehåller ämnen med högre farlighet beskattas mer än varor med mindre farliga ämnen.
KemI och Skatteverket: Kemikalieskatten har begränsad effekt
Skatteverket och Kemikalieinspektionen har utvärderat kemikalieskatten på regeringens uppdrag och lämnat rapporten “Utvärdering av skatten på kemikalier i viss elektronik” till finansdepartementet. Utvärderingen har inte kunnat fastställa att förekomsten av klor, brom och fosfor i flamskyddsmedel har minskat i människors hemmiljö till följd av kemikalieskatten.
Lagrådsremiss: Kemikalieskatten och utländska handlare
Finansdepartementet: Beskattning av utländska säljare för kemikalieskatten - remissyttrande
Ändrade skattesatser för kemikalieskatt från 1 januari 2020
fPlus synar "vitvaruskatten": Därför straffas företag dubbelt av vitvaruskatten
Finansdepartementet: Beskattning av utländska säljare för kemikalieskatten. Remiss.
I en promemoria från Finansdepartementet föreslås vissa åtgärder för att beskatta sådan försäljning direkt från en utländsk säljare till en svensk konsument som idag är undantagen beskattning enligt lagen om skatt på kemikalier i viss elektronik. Förslaget gäller alltså utländska företag som säljer varor direkt till privatpersoner. De nya reglerna föreslås träda ikraft den 1 oktober 2020.
KemI studerar effekterna av kemikalieskatten på elektronik
Kemikalieinspektionen (KemI) har tagit initiativ till en studie som går ut på att genom kemiska analyser undersöka innehållet av klorerade, bromerade och fosforinnehållande flamskyddsmedel i hemelektronik. I undersökningen jämförs elektronik som köptes innan skatten infördes med elektronik som köpts två år efter det att skatten införde. Syftet med studien är att ta reda på om skatten har lett till en minskning av miljö- och hälsofarliga flamskyddsmedel i vanlig hemelektronik. I studien analyseras bärbara datorer, mikrovågsugnar och kaffebryggare.
Kemikalieskatten/elektronikskatten: Utökad beskattning av utländska säljare
Debattartikel i Ny Teknik: Elektronikskatten är ett misslyckande
Svenskt Näringsliv: Miljöskatter måste designas bättre
Svenskt Näringsliv är av uppfattningen att elektronikskatten, den s.k. kemikalieskatten, aldrig borde ha införts och att den bör avskaffas. Skatten infördes med miljöargument men den eventuella miljönyttan är tveksam och den har påtagliga negativa effekter för svenska företag i form av bl.a. ökad administration och försämrad konkurrenskraft.
Riksdagen: Kemikalieskatten (elektronikskatten) höjs
Den 18 juni sa riksdagen ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten om ändrade inkomster och utgifter för 2019. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till lagändringar som påverkar statens inkomster. Det innebär att den s.k. Kemikalieskatten höjs. Ändringarna börjar gälla den 1 augusti 2019. Kemikalieskatten är alltså den skatt som gäller “kemikalier i viss elektronik”, där olyckligtvis viss professionell utrustning drabbas.
Opinionsundersökning: Svenska folket säger nej till skatt på "vitvaror"
Regeringen: Kemikalieskatten höjs
Regeringen har idag den 10 april presenterat sin vårändringsbudget för riksdagen. Där föreslås höjda miljöskatter för att finansiera andra satsningar. Bland dessa miljöskatter ligger förslaget om höjning av den s.k. kemikalieskatten (d.v.s. skatt på elektriska och elektroniska produkter) kvar, trots att berörda remissinstanser i den nyligen genomförda remissomgången “sågar” förslaget.
Finansdepartementets föreslår höjd skatt på kemikalier i viss elektronik: BPHR hänvisar till BFS' yttrande
Regeringen föreslår i en promemoria höjda miljöskatter. Det gäller bl.a. höjd skatt på kemikalier i viss elektronik. Förslaget innebär i korthet att skatten på kemikalier i viss elektronik höjs till 11 kr/kg för “vitvaror” och 160 kr/kg för övrig elektronik. Det maximala skattebeloppet per vara höjs till 440 kr. Ändringarna föreslås träda ikraft den 1 augusti 2019. I skälen till förslaget framgår att “Syftet med skatten är att minska tillförseln av farliga ämnen till människors hemmiljö”. BPHRs systerorganisation BFS finns med som remissinstans och har den 6 mars lämnat sitt yttrande och avstyrker finansdepartementets förslag om höjd kemikalieskatt/elektronikskatt. BPHR har också lämnat yttrande där vi kort hänvisar till BFS’ yttrande.
Finansdepartementets remiss: Höjd skatt på kemikalier i viss elektronik
Regeringen föreslår i en promemoria höjda miljöskatter. Det gäller fossila bränslen i kraftvärmeverk och gruvnäring, men också höjd skatt på kemikalier i viss elektronik. Förslaget innebär i korthet att skatten på kemikalier i viss elektronik höjs till 11 kr/kg för “vitvaror” och 160 kr/kg för övrig elektronik. Det maximala skattebeloppet per vara höjs till 440 kr. Ändringarna föreslås träda ikraft den 1 augusti 2019. BPHRs systerorganisation BFS finns med som remissinstans med möjlighet att lämna synpunkter redan senast den 6 mars. Det står även andra fritt att lämna synpunkter. Meddela snarast kansliets Ulrika Flodberg om du anser att även BPHR ska lämna synpunkter.