KemI utreder utökat inrapporteringskrav av PFAS till produktregistret

 

Kemikalieinspektionen har i regeringsbeslut om handlingsplanen för en giftfri vardag, fått i uppdra att ta fram ett åtgärdsprogram för högfluorerade ämnen (PFAS). Inom uppdraget har KemI beslutat att undersöka förutsättningarna för höjda krav på inrapportering av PFAS till produktregistret på motsvarande sätt som för nanomaterial. Undersökningen ska vara klar innan årsskiftet 2016/2017 då förslag kommer att lämnas till regeringen.

Syftet med utökade inrapporteringskrav är att få ökad kunskap om vilka PFAS och i vilka mängder olika PFAS tillverkar i och importeras till Sverige. I förlängningen kan det öka möjligheterna att hantera och begränsa eventuella risker med PFAS så att den användning som kan ge upphov till förorening av miljön minimeras och på sikt upphör.

En viktig del i undersökningen är att ta med berörda företags perspektiv. Därför deltar kansliets branschföreningar i en referensgrupp. KemI genomför i dagarna en enkätundersökning bland rapportörer till produktregistret att använda som underlag för en konsekvensutredning. Kansliets branschföreningar bevakar KemIs utredning och har vid ett inledande möte och i mejl framfört våra tveksamheter till idén om en ändring i föreskrifterna om produktregistret som ett sätt att öka kunskapen om PFAS:

  1. Vi är ytterst tveksamma till att ”utnyttja” det svenska produktregistret och företag på den svenska marknaden för att Sverige ska ”gå före” i arbetet med att öka kunskaperna om PFAS. Vi är helt på det klara med att PFAS-frågan är mycket viktig, men anser att arbetet i första hand måste ske på europeisk eller vidare internationell nivå, eftersom PFAS-problematiken är av internationell karaktär.
  2. Vi är tveksamma till att lägga så stort fokus på produktregistret och kemiska produkter och menar att man från myndighetshåll bör gå vidare med fokus på de stora kända källorna baserat på de utredningar och rapporter som redan gjorts och där ”varor” spelar en stor roll.
  3. Vi är också tveksamma till att kvalitén på den information som kommer ut av en ändring av föreskrifterna om rapportering av PFAS till produktregistret står i proportion till den arbetsinsats som skulle krävas av berörda företag på den svenska marknaden. Skulle man få den ökade kunskap man förväntar sig/önskar sig? Finns det andra mer precisa och kostnadseffektiva sätt att öka kunskapen om de ämnen man är intresserad av från myndighetshåll?

PFAS används p.g.a. sina eftertraktade egenskaper i många olika varor och kemiska produkter. Vissa användningar sker på ett sådant sätt att miljön riskerar att förorenas. Ämnena är i de flesta fall extremt svårnedbrytbara i miljön och flera av dem är dessutom bioackumulerande och giftiga. KemI har i tidigare utredningar sett att det saknas information om hur användningen av dessa ämnen ser ut (mängder och i vilka produkter) - bland annat kunde KemI i en kartläggning från 2015 konstatera att bara 4 procent av det internationella utbudet av PFAS rapporteras till det svenska produktregistret. En anledning till detta är att ämnena sällan överstiger haltgränser om 5 procent eftersom de är potenta och endast används i låga koncentrationer. Då behöver de med dagens regler inte rapporteras till produktregistret. De flesta PFAS är dessutom oklassade.