I vissa situationer kan det räcka att städa med kranvatten och en mikrofiberduk. Men i andra situationer krävs det både rengöringsmedel, högre temperaturer och mekanisk verkan för att det ska bli rent. Vilken metod som bör väljas beror på vilka ytor man ska göra rent och vilka krav man ställer på rengöringens effekt.

Vattenlösliga föroreningar, t.ex. salter i svettiga kläder, löses upp av vatten. Feta föroreningar, som t.ex. hudfett eller fett från livsmedel, är svårlösliga eller till och med omöjliga att lösa i vatten. Därför behöver man använda ett tvätt- eller rengöringsmedel som kan lösa fet smuts.

Ett tvättmedel har även fördelen att hålla de vattenlösliga föroreningarna kvar i vattenlösningen så att de kan sköljas ut ur maskinen. Det är en viktig funktion eftersom föroreningarna annars kan bli kvar i maskinen och “återsmutsa” allt tvättgodset. Smuts som byggs upp i textilierna syns så småningom som ”förgråning”.

Läs mer i BPHRs faktabok om rengöring.

För att lösgöra smuts från en yta krävs en viss insats. Det kan ske genom mekaniskt skrubbande, genom att använda ett tvätt- eller rengöringsmedel, genom att höja temperaturen i tvättprocessen eller genom att förlänga tiden som rengöringen pågår. Den vetenskapliga bakgrunden till det här resonemanget kallas för ”Sinners cirkel”.

De olika tårtbitarna i cirkeln kan göras större eller mindre men för att det ska bli rent behöver hela tårtan fyllas. Fördelen med att använda ett lämpligt tvätt- eller rengöringsmedel är att man kan dra ner på temperatur (spara energi) och även dra ner på mekaniska åtgärder (minska förslitning av ytor). För professionell rengöring är även tiden en avgörande faktor.

Läs mer om Sinners cirkel och upphovsmannen Dr Herbert Sinner på Wikipedia

Tvätt i kallt vatten är möjligt när föroreningarna kan lösas i kallt vatten. Det kan också vara nödvändigt om textilierna inte tål hög tvättemperatur. Men för ett fullgott rengöringsresultat krävs i allmänhet tvättmedel avsett specifikt för lågtemperaturtvätt och för ömtåliga material.

Man bör tänka på att virus och bakterier överlever i kall temperatur. För att det ska bli hygieniskt rent krävs ofta en tvättemperatur över 60 grader.

I vissa situationer är det extra viktigt att tvätt- och rengöringsprocessen gör rent från både virus och bakterier, inte minst om det förekommer t.ex. kräksjuka eller andra virussjukdomar i samhället.

Bakterier växer till vid temperaturer som är optimala för deras förökning. För att förhindra bakterietillväxt behövs relativt höga temperaturer när man tvättar – över 60 grader. Bakterier och virus oskadliggörs även i viss utsträckning av tensider som finns i tvätt- eller rengöringsmedlet.

För att oskadliggöra skadedjur som t.ex. vägglöss krävs att man tvättar vid höga temperaturer, över 60 grader enligt Anticimex. Läs mer på Anticimex hemsida.

Ja, sköljmedel ökar mängden vatten som avgår från tvättgodset under centrifugeringen, vilket förkortar torktiden och därmed energiförbrukningen i torktumlare eller torkskåp.

Alla tvätt- och rengöringsmedel designas för att ha de bästa effekterna vi den avsedda användningen och den avsedda dosen. Bara de ingredienser som behövs används i produkterna. Produkterna tas fram för att vara effektiva men samtidigt så vänliga som möjligt mot användaren och de ytor som ska göras rent.

De ingredienser som ofta förekommer i tvätt- och rengöringsmedel är:

• Tensider (håller fet smuts i vattenlösning)

• Syror och baser (löser kalkavlagringar respektive fet smuts och proteiner)

• Avhärdningsmedel (binder upp metalljoner i vattnet så att det blir mjukare)

• Lösningsmedel (vissa alkoholer kan ibland användas i t.ex. glasputsmedel)

• Blekmedel (vissa fläckar kräver blekning med hypoklorit eller peroxider)

• Antimikrobiella tillsatser (biocider tillsätts för att konservera själva tvätt- eller rengöringsmedlet).

• Skyddskolloider (används för att förhindra att smuts åter fastnar på textilytan, hindrar även färgöverföring under tvättningen mellan olikfärgade textilier)

• Övriga ämnen som tillsätts kan t.ex. hjälpa till att skydda maskiner eller utrustning mot korrosion eller förslitning.

Smutsens sammansättning och mängd på tvättgodset varierar beroende på hur textilierna har använts. För att textilerna ska bli hygieniskt rena krävs oftast både tvättmedel och att tvätt sker vid högre temperaturer.

Hotelltvätt utgörs till stor del av sänglinne samt tvättlappar, handdukar och frotté. Tvättgodset är i regel lätt smutsat men kan ibland innehålla en större mängd föroreningar och vara svårt fläckat (skokräm, mascara m.m.), även hudfett, hudceller, kroppsvätskor förekommer. Estetik och hygienaspekten är mycket hög då det gäller hotelltvätt.

Restaurangtvätt utgörs ofta av dukar, servetter samt kökshanddukar, kockslängar och förkläden. Dessa textilier kan ofta vara mycket hårt nedsmutsat med bl.a. fett, proteiner och fläckar från olika färgämnen.

Städtextilier är mycket viktigt att rengöra noggrant för att de inte ska återsmutsa ytor med föroreningar eller smittämnen. De har ofta använts på både golv, i badrum och på andra ytor där smittrisk förekommer.

Professionell fönsterputs görs med hjälp av vatten och fönsterskrapa (skviss). Oftast rekommenderas en mycket liten tillsats av ett diskmedel eller s.k. fönstersåpa för att göra arbetet med skrapan lättare.

Ja, Svensk Förening för Vårdhygien (SFVH) har i september 2020 publicerat ’Städning i vårdlokaler SIV - Vårdhygieniska rekommendationer för städ-, service- vård- och omsorgspersonal’.

Av SFVHs rapport framgår följande:

“En rad så kallade kemikaliefria alternativ för städning marknadsförs, bland annat ultrarent vatten, joniserat vatten, elektrolyserat vatten, ozonvatten och z-vatten. Svenska kemister har i flera fall ifrågasatt rengöring med specialbehandlat vatten, då det teoretiskt inte kan frigöra smuts som proteiner och fett. Även för tvätt har kallt specialbehandlat vatten rekommenderats, vilket saknar vetenskapligt belägg för effektiv rengöring. Att använda starkt basiskt eller surt vatten i större mängder kan ha negativ påverkan för användare och material samt i vattenreningsverkens processer. Det råder även oklarhet i hur golvmaterial kan påverkas av avvikande pH-värde hos rengöringsvatten. Det finns också alltför begränsad erfarenhet för att inom hälso- och sjukvård använda biologiska rengöringsmedel. Sammanfattningsvis kan ovan alternativa produkter inte rekommenderas i vårdens städverksamhet.”